Tuesday, October 31, 2006

Blir inte alltid som planerat.

Idag hade jag allt utstakat.
En fin liten plan.
Först skulle jag till solariet och sola lite för att sedan gå till föreningssparbanken och växla in min check jag hade fått av dem på posten. Har som sagt, i nuläget inte så mycket pengar. Rättare sagt ingenting. Så för de tusenlapparna jag skulle få ut från banken så skulle jag fylla min tomma bensintank med och handla mat på prisXtra för.
De har nämligen skickat ut kuponger på (be)gravad lax och kycklingfiléer till ett väldigt förmångligt pris.
Efter jag hade köpt mat så skulle jag fara hem och ta det lugnt ett tag och äta lite gott innan jag skulle in på jobb.

Så var det tänkt.

Så här blev det:

När jag skulle fara hemifrån så hittade jag inte mitt gymkort. Vände uppochner på lägenheten och bilen men ingenting.
Slutade med att jag gav upp och tänkte att jag kanske kan försöka få komma in ändå. Tjejjen i kassan brukar känna igen mig.
Startade bilen och bränslelampan lös. Det är ingen ovanlighet så jag tänkte inte mera på det. När jag skulle köra igenom rondellen som gör över E4:an så tvärstannade Hubert II Snabel. ( Jo, min bil heter så) Soppatorsk!
Bilarna som for förbi i rondellen tutade och viftade men jag valde att se det som att de tutade och hälsade för att jag hade så fin bil inte för att jag stod lite opassligt i rondellen.
Jag började gå emot närmsta mack. Ungefär 200meter senare så var jag framme.
Jag fick låna en dunk och fylla den med bensin om jag lovade att komma tillbaka inom en timme och betala. Kassören förklarade var närmsta Föreningssparbank låg och jag tackade och gick iväg och startade bilen.
Jag lyssnade inte så noga på var banken var. Kom ihåg att han nämnde något om centrum så jag styrde Hubert åt det hållet.
Stannade utanför Väsby centrum och på väg in igenom entrén så mötte jag två gamla damer. En på rullator och en annan med en käpp.
Stannade dem och började fråga om de kände till var banken låg? Innan jag hade avslutat min mening så dunkade det till och tanten med käppen kom flygande mot mig och landade i min famn.
Jag hade stannat dem i snurrdörren. Tanterna stannade när jag började prata med dem men det gjorde döremot inte dörren.
De visade sin tacksamhet med att ge mig helt fel väg beskrivning till banken. Hamnade i ett kvarter där det bara fanns mentalt handikappade människor.*
Tillslut hittade jag en farbror som inte sprang runt med tungan ute som kunde berätta för mig exakt var den låg. Det var en bit att gå så jag tog bilen.

Bilen stannade precis utanför banken och ville inte starta igen.
'Nåja, jag hämtar pengerna först sen kan jag oroa mig om bilen.' tänkte jag och gick in i banken. Min timme jag hade på mig att komma tillbaka till macken blev bara mindre och mindre så lite stressad var jag.
Tog en kölapp och väntade. och väntade. Det var någon utlänning som inte kunde svenska som var framför mig.
När det väl blev min tur så berättade kassören för mig att den här banken inte har några som helst kontanter. Om jag ville ha ut checken så måste jag till Märsta. (För er som inte vet; Märsta är ca 1mil norrut)
Jag kunde även ta ut den på Svensk kassaservice i Väsby centrum men de skulle ta en avgift för det.
Jag sket just då i avgifter bara jag fick lite pengar att betala min bensin med.

När jag kom ut till bilen så startade den utan problem men 300meter senare så dog den igen. Då startade den däremot inte. Jag lämnade bilen och gick till fots till kassaservice. Tänkte att den kanske startar igen om den får vara lite ensam.

Väl tillbaka med pengar i fickan så gick bilen igång igen. Jag hade inte tid att stänga motorhuven för jag tänkte att den snart skulle dö igen och jag ville komma så nära macken som möjligt.
Höll bara på att krocka i ett rödlyse en gång på vägen till macken.

Bilen dog aldrig och jag hade betalat min skuld till macken.
Tillbaka till mitt schema.
Jo, just det hörrö. Dream on.
Såg på klockan att jag inte skulle hinna sola innan jag skulle på jobb så jag strök solariet men min jävla gravade lax skulle jag ta mig fasen ha!
Vet inte riktigt hur man hittar till prisXtra men det ligger precis invid E4:an så alltför svårt kunde det inte vara.

Började ändra uppfattning när vägen blev så liten att två bilar knappt kunde mötas.
När vägen som jag körde på inte längre var asvalterad och det var tät skog på båda sidor om vägen så förstod jag att jag inte kunde vara på rätt väg. Vände om och då dog bilen igen.
Den ville inte starta denna gång.
Jag bad nog till alla gudar som finns men inte ens det hjälpte.
Hittade en skruvmejsel och skruvade på lite grejjer under motorhuven.
Jag är lite av en sån mekaniker. Jag skruvar sönder sakerna och tittar lite. Ser inget fel och skruvar ihop dem igen ihopp om att jag har lagat dem.
Medans jag höll på att "mecka" så kom det en farbror som var på väg till returstationen med en påse tidningar. Han sade att det kunde vara vatten i slangen från tanken till motorn.
Det lät väldigt troligt tyckte jag så jag skruvade upp en slang så det sprutade ut en hel massa bensin. När det har runnit ut tillräckligt mycket mängd miljövänlig bensin så skruvade jag fast igen.
Nu hade jag väldigt lite energi i batteriet kvar så om den inte startade nu så skulle den vara totalt död.
Såklart startade den utan några som helst problem.
Jag tackade alla gudar för min skyddsängel som kom i form av en farbror med en påse tidningar på väg till returstationen.
Jag ville verkligen inte riskera att bilen skulle stanna igen så jag gav upp idéen om att hitta prisXtra och for till Coop istället.
Där köpte jag min lax och min kycklingfilé 20kr dyrare än på prisXtra. Det tyckte jag det var värt.

Fast det ganska roliga i den här historien så är att jag inte tycker om gravad lax. Det ser alltid så gott ut men det smakar äckligt. Så nu har jag 3st förpackningar gravad lax i mitt kylskåp som jag inte vet vad jag ska göra med.

*(Okej, att 'alla' var det är ju att ta i men det fanns många av dem)

3 comments:

Anonymous said...

du e fenomenal killen. skratta/gråta, vad ska man göra när du berättar om vad som händer i ditt liv? :)

Anonymous said...

hur kommer det sig att du alltid lyckas med såna där saker som liksom inte borde kunna gå att lyckas med..?

enSam said...

Snälla gråt inte.
Iaf inte så jag ser det. Skratta med mig istället. Det känns bättre för mig. :)

btw, såg när jag hade betalat macken och jag var på väg till prisXtra att på precis samma ställe i rondellen som jag hade stannat första gången att det nu stod två bilar som hade krockat och höll på att bli bortbokserade.
"It wasn't me!"
Hoppas jag.