Wilburys

Varför är det ingen som har berättat om Traveling Wilburys för mig tidigare? Vilket storslaget band. George Harrison, Tom Petty, Dylan, Orbison och Jeff Lynne.
Har ju lyssnat på alla dem tidigare fast i deras andra band.
http://youtube.com/watch?v=CLipHoBSbJY&mode=related&search=

Gamla filmer

Har tillbringat de senaste nätterna efter jobbet att se på gamla Audrey Hepburn filmer. Så även inatt. Såg 'How to steal a million'. Trots att man kan se hur mycket smink hon har fått på sig så kan jag inte förneka att hon är snygg. Har alltid haft Twiggy på topp i min Snyggaste-kändisar-lista men nu måste hon tyvärr skicka facklan vidare till Audrey. Jag svär att nästa dam jag träffar som har den 60tals looken så gifter jag mig med och jag ska förevigt bära George Peppard a.k.a. Fred i Breakfast at Tiffany's frisyr och kläder.

Folk har börjat kalla mig för Frodo igen. Det är alltså dags att klippa sig.
Kan inte säga att jag har problem med vårat klimat just nu. 95% luftfuktighet böjer mitt hår till nästintill afro. Lite som Monica Geller när de far södeut var-det-nu-än-är.

I never promised you a rose garden.

Råkade snubbla in på min blog, förlåt, min dagbok*, igår. Läste igenom hela och nu har jag börjat ifrågasätta min dumhet. Med risk att låta för självgod så är det nog det roligaste jag har läst på internet sen internet var nytt och allt på internet var kul. Jag måste ju ha gått på piller eller Tropical ease.
Nåväl, eftersom jag har några minuter till övers så kan ju lika gärna fylla i luckorna efter att jag slutade och summera min sommar. Måhända sommarn inte är slut för er än men jag som ska jobba så gott som nonstop tills september så hinner nog inte med mera sommar.

Jag hade en månads semester från midsommar och den månaden räckte nog bra till för att sommaren skulle bli lyckad och få slut på vartenda löst öre. Behöver nog inte mera ledig tid nu. Alla banklån betalar inte sig själva.

Vi firade midsommar med tre långhåriga nötdjur på stugan. Sen hade vi även tre stycken kalvar som hela tiden cirklade runt våren lägereld.
Jag och Tim bodde på stugan i några dagar tills våran mat och förnödenheter tog slut sen for vi till Marseille.
Skulle kunna skriva en hel resedagbok men jag vill inte (Läs: kommer inte ihåg tillräckligt mycket) men vi rallade runt ganska mycket med vårat interrailkort. Ett resmål som är värt att berätta om är en jätteliten by i Schweiz nästan på gränsen till Italien. För att komma dit måsta vi ta ett ännu mindre tåg. Det var inte mycket större än tågen till kärlekstunneln på Grönalund. Allt i den byn var litet förutom utsikten. Vilka vyer. Såhär i efterhand så var det synd att vi inte hade en kamera med oss. Hade varit kul att ha det förevigat när vi hoppade på stenar uppför en level 10 bäck och Tim halkade i och blev stående i det varma smältvattnet från toppen av berget och fick eftervarande dagen gå med plastpåsar i skorna. Kenzaburo!!

En annanupplevelse att dela med sig är när vi kom till San Sebastian och inte hade så mycket pengar och vi planerade att sova på stationen men vi blev utkastade då den stängde kl 23.00. Vi gick runt bland alla hostels i centrum men alla hade fullt. Tydligen så är det ganska populärt att fara till Pampalona under fiestan så alla rum i området var uppbokade.
Vi satte oss på en bar och tog några öl när vi beslutade att skriva en skylt och sätta oss på gatan och tigga oss husrum för natten.
Tillslut fick vi napp av två killar. Båda höga som hus och vi skulle få sova hos den ena av dem, Saidi som var ifrån Zanzibar och rasta.
Vi beredde oss på värsta kollektivet med gräs i högar på golvet och hyllor men när vi trädde in i hans lägenhet så möttes vi av Ikea. Ikea Ikea och Ikea. Allt var väldigt städat och snyggt och hans fru satt i sängen och matade en dotter på tre månader. Vi fick sova ien högochlågsäng barnrummet. De var väldigt snälla med oss och bjöd på frukost och dusch och morgonen efter så blev vi bjudna till Saidis restaurang. Han jobbade som kock på ett hotell i stan och satte ihop en avsmaknings meny åt oss. Allt kändes väldigt kungligt.
I September så kommer de till Sverige och ska bo hos mig. Ska göra mitt bästa för att ta emot dem på samma sätt som de gjorde med oss.

Vi tog ett nattåg till Paris i sista minuten så Tim och jag fick inte sova i samma kabin. Konduktören pekade i vilken dörr jag skulle sova och jag öppnade dörren och fick en chock. Där inne fanns en hel indisk familj. Där var mamma, pappa, farmor och en hel drös med barn.
Nåja, det visade sig att de var ifrån Kanada och var faktiskt riktigt trevliga. Jag sov brevid farmor och hon berättade sin livshistoria. Eftersom jag inte har några mor- eller farföräldrar kvar så värdesätter jag att höra gamla berättelser.

Sista natten på väg upp till Malmö så delade vi rum med två finskor. Vi hade riktigt roligt men på morgonen när vi vaknade så vi hann inte byta telnummer. Så om ni känner någon blivande skådespelade vid namn Annika från Jyväskylä så kan ni ju säga till.

Det var nog den resan. Skulle egentligen behöva skriva ner allt som jag kommer ihåg från resan så jag inte glömmer bort det själv men...

Har börjat söka nytt jobb igen. Har skickat mitt cv till en massa skidorter i Norge och Sverige med hopp om att få ett säsongsjobb över vintern. Vill verkligen byta jobb nu. Om jag inte får jobb i norr så ska jag söka till dagis. ... Alltså inte att jag ska gå på dagis utan mera som ett jobb. Sveriges barn behöver en pappafigur att se upp till och jag är ju som kallskuren för det.

Var på Way out west i Gbg i fredags och fick äntligen se mina idoler, The Pogues, live. Koncerten var värdelös. Det blev aldirg någon riktigt show och ljudet var dåligt men det var ändå totalt värt flygbiljetterna ner. Fick, genom jobbet, ett dubbelrum på Clarion hotel och det var inte fy skam. Det var nog det finaste hotellrum jag bott på. Vi hade t.o.m. ett eget kök. Större än mitt kök här i lägenheten.


Det får vara allt för nu. Har snart skavsår på fingrarna som jag har skrivit. Kanske jag hittar hit någon dag igen. Who know's.


*(Tydligen så är ju det heeelt ute att blogga så vi kallar det min dagbok istället. Dagböcker går aldrig ur tiden.)

Summering; Säsongsavslutning.

Längesen nu.
Det har hänt mycket sen sist. Mycket.
Har köpt en lägenhet i Märsta. En väldigt trevlig en dessutom. En etagevåning på 5våningen och håller som bäst på att tapetsera om för att göra den lite mer personlig än de fasliga Ikeatapeterna som låg på väggen när jag kom hit.
Efter flytten har dessutom mitt sociala liv fått en boost. Från absolut ingenting till lite mer än ingenting. Grejen är också den att det är numera kö till mig, Sam, mina damer och... kvinnor*. Tag en nummerlapp.
Men utvecklingen de senaste veckorna måste jag säga att har varit lite skrämmande.Sånt här är ju inte jag van med direkt. Jag hade planerat att ha inflyttningsfest på lördag när jag för en gångs skull är ledig en helg men jag tror jag måste dra tillbaka inbjudningarna och ta min vårliga Frankrikeresa istället och försöka få lite distans på saker och ting. Allt är ju så överväldigande.

Men jag tycker det här är en vacker säsongsavslutning på min blogg. Jag vågar inte säga att det är helt slut för det känns lite brutalt. Jag tar nu bara en paus då mitt liv som jag så länge kanske har sökt ligger mig under näsan.



Tills dess mina vänner; All kärlek.

p.s. Vägarna förbi Stockholm? Hälsa på mig!

*(Ska inte lova för mycket genom att säga 'herrar'.)

Det gör detsamma vem som blir finansiär men Skål! för kapitalet sa polaren Pär

Idag hände en knasig grej på jobbet.
Nej, jag fastnade inte i hissen igen. Åkte inte den hissen idag. Inte det att jag inte vågade utan nog mera för motionen upp och ner för trappan.
När jag ändå är inne på ämnet Motion;
Idag tänkte jag göra slag i saken och flytta min bil till en verkstad. Tog bussen till bilen, som fortfarande står still vid vägkanten i centrum. 5km hemifrån. Vet egentligen inte vad jag trodde och hoppades på. Bilen står ju där den står utan ström i batteriet.
Väl där så kom jag på att jag skulle gå til macken som är en bit därifrån och fråga om de kunde snabbladda mitt extrabatteri så jag tog det under armen och gick dit.
Men icke. De hade inget sådant men de föreslog att jag skulle gå till nästa mack och höra.
Gick dit och fick samma svar. Det hela blev lite av en Bockarna Bruse histora av det hela när den andra macken skickade mig till en verkstad som låg ännu en bit bort.
Samma svar hos verkstaden. Verkstaden ifråga så var inte så långt ifrån min lägenhet så då skulle jag gå hem och sätta det det förbaskade batteriet på laddning.
Väl hemma så slog det mig att jag hade glömt mina nycklar i tändningen på bilen. Det var bara att fara tillbaka till bilen.

Nåja, det var bara ett sidospår. Tillbaka till mitt jobb. En av stammisarna på hotellet som man vid det här laget börjar känna ganska väl så kom fram till mig och frågade om jag behövde en finansiär till mina planer. Han var ville sponsra mig med pengar. Vad har han hört om mig?
Ganska tufft ändå tycker jag. Nu kanske jag iaf skulle sätta mina planer i verket på Åland.

Klagoinlägg

Nu är jag upprörd. BOrde nog sova nu för att orka upp imorgon tidigt och flytta min bil som har stannat nu igen.*
Kommer inte ihåg när jag var så här bister senast. Inte långt ifrån tårar. Tårar av frustration att jag inte kan göra något åt saken nu.
Jag tog nyss en Taxi 020 ifrån Arlanda** och jag delade med en äldre tystlåten herre ifrån Madrid. Han skulle till Stockholm city medans jag skulle hoppa av när vi passerade Väsby.
Chauffören klargjorde att det skulle kosta 240kr till Väsby och replikerade att det lät ok. Vi var ju två att dela på det så 120kr var ju ingenting för att få komma hem till dörren direkt.
Chauffören hade engelsk brytning och pratade hellre engelska med mig än svenska men det gjorde ju inget för jag är ju fantastiskt bra på utländska.
Tillslut kom vi fram till min port och jag sprang in till lägenheten efter pengar. Jag tog med 140kr. Tänkte att jag kunde ju betala lite mera än herren som tack för att jag fick åka med honom.
Det var då som chauffören började gapa och skrika. Han lät som en icke-nöjd full finne. Jag undrar om jag någonsin har blivit så utskälld i hela mitt liv.
Jag var skyldig han 245kronor(tydligen lade han till 5kr) och inte futtiga 140kr som han fick.
Jag försökte förklara att vi var ju två att dela på det och då blev det ungefär det jag betalade men han ville inte lyssna på det örat och gormade att jag minnsann skulle betala alltihopa eftersom herren hade varit så snäll att dela taxin med mig.
Rätta mig om jag har fel, men när man delar taxi, brukar inte det betyda att man delar kostnaden med?
Det slutade med att jag måsta springa in efter en hundring till och betala allt. Trots att herren i baksätet sade åt, ursäkta min dåliga franska, jädra aphuvud till chaufför att vi skulle dela kostanden.
Värre avslut på dagen hade det inte kunnat bli.


*(Det är konstigt. Man skulle kunna tro att jag spenderar den mesta av min tid på jobbet eller i sängen. Det är fel. Mest tid spenderar jag i rondellen i Upplands väsby som går över E4:an. Om bilen stannar någon gång så kan man vara säker på att det är mitt i den. Fråga mig inte varför. Det kanske ligger något Currykryss som bilen inte klarar av att passera? Jag vet inte.)

**(Vad gör jag under de första timmarna denna vecka på Arlanda undrar ni säkert? Det är inte så krångligt svar påden frågan.
Eftersom bilen står stilla någonstans i Väsby så är jag tvungen att åka kollektivt. Att åka kollektivt går ofta ganska bra och man tar sig lätt emellan jobbet och hemmet.
Tog den den sista bussen som går ifrån hotellet till Arlanda för att därifrån ta en buss förbi min lya. Väl där så upptäckte jag ganska snabbt att det var söndag och bussarna går glesare än mina flickvänner kommer. Dvs inte alls. (Haha! Reds anm)
Och därav blev jag tvungen att ta taxi.)

***(Tydligen blev resan dyrare än han lovat dessutom.)


P.s Idag fastnade jag i varuhissen på jobbet som stannade mellan två våningar. Jag satt fast i 40minuter innan de hade smörjat in hissen ordentligt så den började röra på sig. D.s.

Klister artister

Saxat ifrån en förpackning klister av ett känt märke:

"Karlssons Klister är ett klassiskt varumärke som introducerades redan 1922 i en reklamkupp med en åsna. Mycket har hänt med Karlssons Klister sedan dess. Idag är klistret starkare än någonsin och många Karlssons Klister-uttryck känner vi igen än idag:
"Ett, tu, trä är det helt med Karlssons Klister"
"När nöden är som störst är Karlssons Klister närmast"
"Aldrig en meter med bilen utan Karlssons Klister""

De är ju jättebra och välkända slogans allihopa men det är den sista som slår hårdast tycker jag:

"Alla använder Karlssons Klister utom jag för jag är en åsna."

Nu måstejag verkligen gå och köpa några tuber klister till. Jag vill ju inte vara en åsna.

Måste jag verkligen betala tillbaka lånet?

NU är min nya lägenhet så gott som i hamn. Äntligen en egen lägenhet som jag kan göra vad jag vill med. Det blev en lägenhet med takterass på femtevåningen i Märsta. Var hem till holmen och skrev under pappren igår. Det är inte alls så speciellt roligt att ta lån på Åland. De är väldigt hårda med att de ska betalas tillbaka. Kan ni förstå? Så nu måste jag betala ...

Ja, hur mycket ska Sam riktigt behöva betala och hur länge? Svarte får ni efter reklampausen:


Nya Dove Silk & Straight. Mjukaste och lenaste hår ni kan tänka er.
Även för er homosexuella.


Åter tillbaka till bloggen:

Det är inte alls så speciellt roligt att ta lån på Åland. De är väldigt hårda med att de ska betalas tillbaka. Kan ni förstå? Så nu måste jag betala 300€/mån tills jag fyller 36. Det blir ju en massa pengar. Om jag ska skjuta från höften så är det väl en lägenhet ungefär.
När jag ändå är inne på ämnet min lägenhet så är ni inbjudna till inflyttningsfest i Märsta i början på Mars. Välkomna.

Som de flesta förhoppningsvis har märkt* så har min bloggskrivarfrekvens sjunkit eller avtagit helt den senaste veckan. Jag ahr tyvärr ingen förklaring på detta. Trots att jag har varit ledig 4 dagar den här veckan så har jag ändå inte hunnit skriva något.

En grej jag ska göra som är ganska tuff.
Hittade en påse innehållande ett brev och en bok underkudden i en Ikea soffa en gång. I brevet, som var på engelska, förklarades det att boken hade som mål att resa runt jorden med hjälp av folk som tog den med sig på sina resor och gömde den och hoppdes att någon skulle hitta den igen och resa vidare med den.
Tyvärr så i slutet på brevet så framgick det att det bara var ett reklamjippo och att boken inte alls hade rest så mycket. Roland Cedermark reste nog längre på sin Europaturné.
Men varför inte göra en sån kedje-gej på riktigt? Nästa gång jag far ut och reser ska jag ta med mig en pryl och gömma tillsammans med en världskarta, där man kan rita i hur paketet åker runt, och ett brev med instruktioner.


*(Om inte och du har läst ett nytt inlägg varje här varje dag så skulle du förslagsvis göra ett Har-jag-Alzheimers test.)

En historia

För några dagar sen när jag var ensam kvar i baren och skulle stänga så kom receptionisten och berättade att hotellet var överbokat och han måsta gå till ett konferensrum och bädda två sängar där och om jag kunde, medans han var borta, hålla koll på telefonen i receptionen. Alla som skulle sova på hotellet så hade tydligen redan checkat in så det var ingenfara att det skulle komma någon och inte heller är det så många som ringer kl 01.00 så jag lovade att stå bakom disken.
-"Nemas problemas, dessutom så har min farbror ett hotell så det där med reception har jag i generna serru."
Killen försvann och där stod jag och nynnade bakom kassan.

Allt var stilla.

Någon tryckte ner hissen till entrén. Atagligen någon som hade varit ut och rökt.

Hissen kommer upp igen och ut stiger en ensam herre som kommer fram till disken där jag står. Han ville ha inloggningsuppgifter så han kunde surfa från sitt rum.
Jag får snällt och professionellt tala om för honom att jag inte har en blekfet jädra aning om vad han pratar om och sade som det var att jag inte är receptionist fast det kanske såg ut som så utan jag jobbade i baren mittemot men om han ville ha en öl så stod jag gärna till tjänst. Han ville inte ha en förfriskning utan bara ett lösenord. Vi bestämde oss för att vi skulle vänta på den riktiga receptionisten istället. Hur lång tid kan det ta att bädda två sängar?
En behaglig pinsam tystnad lade sig i lobbyn med en bartender på ena sidan receptiondisken och en internetsugen nykterist på andra. Snyggt.

Tysnaden varade inte länge innan det stod fem fyllon vid baren. Vete katten var de kom ifrån men de ville minsann ha öl. Jag gick över till baren och började dela ut dricka åt dem i samma takt som min bil stannar.
När de äntligen alla hade dricka kvar i glasen så började de skrika om mat. Hann gå efter två smörgåsar innan det kom ett sällskap med en massa väskor ur hissen som gick till receptionen. Jag valde att gå till dem istället för att hjälpa barhänget.
Kom väl ungeför halvvägs till receptionen när det fullkomligt vällde ut folk ur trapphuset och hissen och halva gänget vallfärdade till baren och resten till receptionen.
Det tog nog inte längre än en minut innan lobbyn var full av folk. Jag tippade på 100pers.*
Att ensam ta hand om så många fulla människor är inte det lättaste.
Nåja, det var bara ett sidospår. Åter till historien:
Sen när jag väl kom hem så upptäckte jag att jag inte hade rena kläder till dagen efter så jag blev tvungen att gå till tvättstugan.


För er om undrar vad som hände med gubben som ville surfa så fick han tillslut ett lösenord. Han visade mig i vilekt skåp vi hade dem.

*(Efteråt så visade det sig att det var 90 pers. De bodde på hotellet men de hade varit och ätit middag någon annanstans och kom tillbaka mittinatten.)

Fluktar-bete

Mina nya vänner som jag köpte häromdagen så är mina nya barbiedockor. Jag klär på och av dem mina kläder men tjejjen har lite lite kläder på sig eftersom jag inte har så många damtoppar att sätta på henne.*
Jag bor på marknivån brevid ingången till vårat trapphus så alla som går in i trapphuset ser rakt in i mitt kök. Jag är väldigt sällan i köket av den orsaken. Man vill ju inte bli spionerad på.
Men nu har jag gett grannarna något att skvallra om. Just nu så står min flickvän och diskar topless i ett dunkelt ljus i köket.
Önskar jag hade en sån där digital kameraapparat så jag kunde lägga ut en bild utifrån.
Borde köpa ett raffset åt henne med.

*(Haha, jag skrev 'sätta på'.)

Fluktar-bete

Mina nya vänner som jag köpte häromdagen så är mina nya barbiedockor. Jag klär på och av dem mina kläder men tjejjen har lite lite kläder på sig eftersom jag inte har så många damtoppar att sätta på henne.*
Jag bor på marknivån brevid ingången till vårat trapphus så alla som går in i trapphuset ser rakt in i mitt kök. Jag är väldigt sällan i köket av den orsaken. Man vill ju inte bli spionerad på.
Men nu har jag gett grannarna något att skvallra om. Just nu så står min flickvän och diskar topless i ett dunkelt ljus i köket.
Önskar jag hade en sån där digital kameraapparat så jag kunde lägga ut en bild utifrån.
Borde köpa ett raffset åt henne med.

*(Haha, jag skrev 'sätta på'.)

Dålig fadder

För två-tre år sedan så skaffade jag ett fadderbarn i Indonesien. Han heter Apolonaris och är nu i sexårs åldern. Strax efter att jag hade betalat in första raten så fick jag ett personligt brev ifrån Apolonaris och hans familj. De var så glada att de hade fått en fadder. Apolonaris hade varit lite avundsjuk på de andra barnen som hade faddrar som skickade brev och presenter på posten. Han ville med ha paket på posten.
Nu några år senare så har jag ännu inte skickat ett enda brev eller paket till honom. Jag har haft dåligt samvete över det men det blir bara bortglömt hela tiden.
Nu häromdagen fick jag mitt andra brev av dem. De skrev att de gärna ville lära känna mig lite bättre och det vore roligt om jag skrev till dem ibland. Hjärtskärande. Nu måste jag verkligen få tummen ur .. och sätta mig ner och plita ner några rader och skicka.
Varje gång jag går förbi deras brev som ligger i hallen på telefonbordet så får jag så tungt samvete. Ingen som känner sig manad att skriva ett brev åt mig? Jag undrar varför jag drar mig så för att skriva åt honom?


Just det. Jag tog ledigt för kryssningen idag. Jag vet inte ens om jag kommer att komma iväg. Cinderella är väl svårare att komma ombord på än de andra båterna när man är så ung som jag? Får man köpa enkelbiljetter på den eller är det bara kryssningar som gäller?

Efterlysning!

Sällskap tIll Vinylkryssningen med Cinderella den 15 Februari.
Är inte säker om jag har ledigt själv då men om inte så får jag ta ledigt.
Skulle man inte kunna dra ihop ett gäng?

Egentligen ett ganska onödigt inlägg

Just nu önskar jag att jag hade en sån där digital kamera så jag kunde lägga ut en bild hur det ser ut här utan för. Det har fallit säkertq5cm snö nu ikväll och det är helt vindstilla. Det är mitt i natten men himlen har ett vackert rosaljus.
När jag kom hem och var på väg in så mötte jag ett gäng fulla ungdomar.
-"Vilka stackare som är fulla på blanka dagen. En vardag dessutom." hann jag tänka innan det slog mig att klockan faktiskt är 2.00 en lördagkväll. Det är alltså så ljust ute som det är en molning vintereftermiddag. Antar att det är stadens ljus som lyser upp himlen. Vackert av sällan skådat slag är det iallafall.

Mitt i snöfallet

Ni kanske kommer ihåg den där lägenheten jag pratade om? Den som var så fantastisk och underbar.
När det väl kom till kritan och vi skulle börja buda på den så fick inte mäklaren tag i mig så de som var intresserade fick stället för utgångspriset. Gissa om jag blev blev upprörd. Jag hade betalat vad som helst för att få den.
Sen är frågan varför hon inte fick tag i mig. Hon sade att hon hade ringt mig tiotals gånger men inte fått tag i mig. Min telefon hade inte pipit en gång heller. När jag tänker efter så har mamma sagt att det inte går att ringa mig och några andra kompisar underar varför jag inte svarar i telefon mera. Någon som har en förklaring på detta? Skulle gärna vilja veta då det kostade mig världens bästa lägenhet med burspråk och isolerad glasveranda.
Jag hade ganska svårt att förstå varför ödet inte tillät mig den lägenheten. Har väl kanske fortfarande.


Reklampaus:
"Nya Knorr Vie med 200gram av det goda i frukt som bara vill ut. Igen."



Idag så köpte jag två skyltdockor. Gissa om mitt hjärta hoppade ut ur bröstet när jag kom hem nyss och fick se två mäniskolikande gestalter i hallen. Hade glömt att jag hade köpt två nya vänner.

Miljöaktiv

Jag har säkert klagat över min bil som inte är det mest miljöbesparande alöternativet till bil förut. Nu efter jul så hade Plantagen 50% på alla gröna växter*. Jag ville ha så många cm2 fotosyntes som möjligt för att kompensera min bil och allt den spottar ut därbak.
Nu tror jag nog kanske att växter har lite svårt att göra sig av med allt bly Hubert kastar ur sig men koldioxiden ska de väl kanske klara av.
Ivilket fall som helst så har jag en två meters Hugo** i min lägenhet nu. Jag vet inte vad rasen heter men den har stora blad och en hel sjujäkla massa fotosyntes.

Nu har jag bara det problemet hur iallsindar jag ska samla ihop all koldioxid och få in den i lägenheten.

Det känns så skönt att vara miljömedveten.

*(Vad finns det för andra färger frågar jag mig.)
**(Han fick heta samma sak som min förra växt i brist på fantasi. Sen tycker jag att Hugo är ett fint namn.)

Byte av gryte

Jag har hittat världens bästa lägenhet!(jo, jag vet. Sådär säger alla men det här är faktiskt det. Det är endast avsaknaden av badkar som lockar minst om man bortser ifrån en rad annat. Men kom igen? Vad ska jag med ett sånt till? Förr i världen så värmde de vatten på spisen och hade ett kar på köksgolvet. Vad är det som hindrar mig att skaffa ett kar av trä på köksgolvet?)
Mäklaren lovade mig en privat visning imorgon. Antar att hon bara vill in i mina byxor men jag kommer inte att ta av mig byxorna.
Jag kan väl kanske offra mig ifall det blir prat om prissänkning men det handlar inte om något långkörarmaraton i sängen med fjädrar och doftljus utan en snabbis igenom gylfen på torktumlaren med en ciggarett i mungipan.(Såklart är ciggaretten inte påtänd men hon) På sin höjd.
Åter till lägenheten. Den ligger i Märsta. Jag vet inte om det är bra eller dålig grej. Jag har iof nära till jobbet och så men det känns lite utanför ändå.

Av kraftiga påtryckningar så lägger jag ut den omodifierade gruppbilden ifrån nyår. Fast ni kanske ser mig ändå?

EnSam ute med andra

Hur många öppna krogar finns det i Stockholm en lördagkväll?
Ganska många är min gissning.
Hur stor är då chansen att springa på, på en av Stockholms tusentals uteställen, den enda person som...man inte är så sugen på att träffa just då?
Om det handlar om mig så är det lika säkert som amen i kyrkan.
Fast nu var det ju inte dirket så att det var så farligt att träffa personen ifråga men det hade varit bättre om inte. Jag vill inte gå djupare än vad vi är. Tyvärr blir det bara djupare för varje gång vi ses.

Lite roligare saker; Min hyresvärd var till mig häromdagen angående min uppsägning av min lägenhet(vilket också är ett kapitel ur mitt äventyrliga liv*). Han fastnade vid min tavla i hallen och tittade på den en stund och undrade sen var ag hade fått den ifrån.
Förklarade att den var inköpt på loppis för ramens skull och han frågade vidare i sann Antikrundan-anda om hur mycket jag gav för den, om jag visste hur gammal den var, vem som hade målat den och tillslut om jag visste hur mycket den var värd.
Själv hade jag betalat 200kr för den och antog att det var ramen som hade trissat upp priset. Jag hade tydligen fel. Väldigt fel. Nu har jag tjänat in allt jag har köpt på loppisar i höst och med tanke på att sågott som allt mitt möblemang är secondhand så är jag ganska nöjd. Hade tänkt säga upp mig från jobbet och satsa på konsten.

Fick vantarna på lite bilder ifrån nyår också. Tänkte visa vilka som var där. Jag står där i mitten.

*Det var inte jag som har sagt det. På firmafesten fick jag nomineringen 'Årets Äventyrare'. På tal om äventyr så har jag suttit inne och läst och tittat på Agata Cristie hela dagen idag. So much för Äventyrare.)

Jul & Nyår i korthet

Äntligen är jag tillbaka i sajberspejs igen efter en månad i celibat. Ska jag vara ärlig så har jag inte saknat datorn. Den tiden jag skulle ha spenderat framför datorn så satt jag i soffan och löste korsord istället. Makalöst.
Sanningen är den att igår kväll när jag kom hem med min dator så satte jag mig inte vid den utan jag satte mig vid elorgeln* istället och låtsades kunna spela och kände inte alls något intresse att sätta mig framför nya datorn. Nåväl, nog om detta.

Del 1: Julen.
Inte mycket att berätta. Fick punktering på bilen 3gånger veckan före jul. Sista punkteringen när jag skulle fara till jobbet på julafton. Min arbetsvän fick komma och hämta mig. Jag lät honom sluta tidigare och fira jul med sin familj för det var så lugnt i restaurangen. Det var ju inget som jag kunde göra ändå om jag for hem.
Men det visade sig att jag inte riktigt tänkte till när jag sade att han fick fara. Jag hade inte n tanke på hur jag skulle komma hem utan att få skjuts av honom. Förvånande hur sällan bussarna går på julaftonsnatten så jag sov på hotellet. Min första jul på ett hotell. Det var sådär.

Del 2: Nyår
Var ledig i dagarna tre och spenderade den mesta av tiden på runda fötter. På lördagen hade min kusins mamma 60års kalas och där var det fri bar. Bror min så var tydligen på hugget och blev full strax efter att förätten hade dukats av. Han blev hemskjutsad efter middagen och efter att han hade satt ribban så högt så kunde man dricka ganska mycket utan att skämmas. Satt nog halva kvällen och fick mina affärsidéer sågade av en mycket erfaren affärsman. I vanliga fall så har jag varit mycket förtegen med dem ifall någon annan skulle sno dem ifrån mig men.. "El vino did flow" Så även mina hemliga planer.
Kalaset hölls på deras hotell och man fick sova i rummen. Hade nyss gått och lagt mig i tidiga morgon timma så sökte Jocke upp mig bland alla rum och drar upp mig för vi ska till stan och bada bastu och i poolen på Park. Lagom mysigt att stiga upp i krapulan och bada. Det låg ju inte direkt högt på min önskelista just då men har man bokat bastun så vore det ju direkt elakt att inte fara dit.
Väl där så lade jag mig på en solstol under plastfikusen och vilade. Lämnade badandet åt de andra som hade haft vett att gå i säng i tid.
När de kände sig tillräckligt marinerade i det klorhaltiga vattnet så for vi och köpte nyårsmat. I brist på fantasi sådär dagen efter så blev det tacos. Igen.
Hade svårt att veta hur mycket jag skule köpa då jag inte riktigt visste vem som skulle komma till mig på kvällen. Räknade med en 10pers iaf.
Kl 9 på kvällen så rang vår mytoman till granne och sade att vi skulle måsta sluta skjuta raketer för det hade landat en raket på deras balkong och av det så blev deras hund så rädd att den kissade ner halva golvet.
Visst, jag hade ju kunnat tro på det om det inte vore för det att vi inte hade skjutit en enda raket ännu utan bara såna där småa batterin och om de hade bott lite närmare vårat hus. Har svårt att tro att en raket(som vi dessutom inte hade skjutit upp) hade flygit 200meter till deras hus.
Men det var lika bra att inte skjuta någe mera invid vårt hus. Vi gick en bit mot skogen istället vid tolvslaget.
Det var nån timme in på det nya året vi rang till ambulasen. En kille hade snavat i en buske utanför och slagit ett djupt hack i hakan. Han själv märkte ingenting. han spottade bara ut lite tänder när han kom in. Vid det laget så var han så full så ingen förstod vad han sade.
I hans journal på sjukhuset så kunde man läsa: 'Fem stygn i hakan, några utslagna tänder och en lindrig hjärnskakning'.
Sjukhuset kastade ut honom kl 5 på morgonen. Till saken hör att han är från Uppsala och känner till Mariehamn dåligt, bara tunna kläder och ingen telefon. Frågan är hur sjukhuset kunde kasta ut honom med hjärnskakning i kylan helt vindförvåg?

Jo, just det.
Maten räckte inte till. Såklart.

Men annars så hade jag/vi ett väldigt trevligt nyår. Traditionen lever nog ännu vidare nästa år med.

All kärlek


(*Ett loppisfynd, såklart.)

Ursäkt

Har inte skrivit på ett tag. Det beror på att jag inte har någon dator överhuvudtaget men nästa vecka så lär det ska komma en. Boy, I've got stories to tell you! Nyår, jul, bilen och mycket mer.

Kärlek åt er alla, mina vänner.